Galicica

Makedonien
14-16 juli, 2009

Vandring med Sara i Galicica nationalpark.

Hiking with Sara in Galicica national park.


Dag 1: Prespasjön - Sveti Naum - Baba

Efter vandringen i Pelister hamnade vi i byn Dolno Dupeni.
Efter ett morgondopp i Prespasjön tog vi bussen till Resen,
där vi tog en ny buss till Ohrid.

 

Morgondopp i Prespasjön

 
 

I Ohrid tog vi en buss längs Ohridsjön till Sveti Naum. Bilden är tagen från bussen.
 
 

I Sveti Naum finns en samling källor som bildat en lagun med fantastiskt vatten!
Vi fick bästa bordet på en kanonbra restaurang med en ständigt leende kypare.
 
 

Det fantastiska vattnet i lagunen med overkligt vackra färger
 
 

I bakgrunden syns Galicica-bergen som vi nu skulle vandra i.
 
 

Klostret i Sveti Naum
 
 

Mats & Sara efter ett dopp i sjön
 

Vi tog nu en taxi för att komma upp i Galicicabergen.
Taxin hade slut på bensin så vi spenderade 20 minuter
i Trpejca där vi promenerade lite och drack kaffe, i väntan
på en annan taxibil med full tank...
 

Bilvägen sicksackade upp för berget och bjöd på fantastiska vyer över Ohridsjön

 
 
 
 
 

Solnedgång över Ohridsjön
 

Vi gick ut på en äng och slog upp vårt tält.
 

Dag 2: Magaro - Lako Signoj - Dva bunara - Asan Djura

På morgonen väcktes vi av att någon skrev "Hallo! Hallo!" utanför tältet.
Vi öppnade tältet och såg en polis och en annan man.
Vi fick reda på att det var förbjudet att tälta här och att
det dessutom var väldigt farligt. Området används tydligen
av albanska smugglare och dessutom finns det gott om
björn och varg... Vi slapp dock undan med en varning bara.

 

Frukost med utsikt över Ohridsjön. I bakgrunden syns
Magaro (södra Galicica) som var första målet på dagens vandring.
 
 

Frukost med utsikt över Ohridsjön.
 
 

På väg upp mot Magaro.
 
 

En uttorkad sjö och blomsterprakt
 
 

Som vanligt blev vi förföljda av bromsar. Så fort man stannade riskerade man att bli biten. Sara fick vifta bort dem med min gröna snusnäsduk.
 
 

Över hela Galicica kunde man se rester av skyttegravar och andra värn från första världskriget, då området var en del av Thessalonikifronten.
 
 


>> Klicka på bilden för att se större PANORAMA <<
>> Click the image to see a large PANORAMA <<

Nästan uppe på Magaro. Här såg man både Ohridsjön och Prespasjön samtidigt!
 

Lite intressanta fakta om sjöarna:

  • Prespasjön (till höger) ligger 200 meter högre än Ohridsjön
  • Vatten från Prespa rinner genom tunnlar under Galicicaberget in i Ohridsjön.
  • Sjöarna hör till världens äldsta (3-4 miljoner år) tillsammans med t.ex. Bajkalsjön och Tanganyikasjön.
  • Inga andra vattendrag i hela Europa har en så stor artrikedom som dessa sjöar.
  • Många av djurarterna i sjöarna är endemiska, dvs de finns ingen annanstans i världen.
 
 

Efter att ha bestigit Magaro (berget till vänster på bilden) gick vi ner till en nedlagd "Children's resort" där vi lunchade. Sedan fortsatte vi söderut. Hädanefter gick vi helt utan markeringar och bitvis utan stig.
 
 

I gräset fanns massor av jättestora gräshoppor i alla möjliga färgkombinationer. De var sega och långsamma och när de försökte hoppa landade de ofta på ryggen... Samma sak såg jag när jag vandrade i Stara Planina i Bulgarien 2006.
 
 

Utiskt över Prespasjön från befästningar
anlagda under första världskriget
 
 

Längst bak syns toppen Pelister där vi vandrat ett par dagar tidigare.
Till höger Prespasjön.
 
 

Stora delar av Galicica består av kratrar ("sink holes"). Gick man ner i en krater kunde luften bli betydligt kallare och fuktigare trotts att sänkorna inte var så djupa.
 
 

Vi gick ner genom fina bokskogar där skuggan svalkade skönt.
 
 

Vi lyckades hitta brunnen "Dva bunara" som låg mitt i skogen.
Med ett snöre och en sten lyckades vi fiska upp vatten.
Vattnet luktade illa men borde gå att dricka om man renade det.
(som tur var behövde vi aldrig dricka det
eftersom vi senare fick vatten i Asan Djura)
 
 

Vargspår!
En parkvakt bekräftade för oss att detta spår "tveklöst" kom från en varg. Anledningen var att platsen där vi såg spåret är fri från hundar samt att klorna framtill var längre än hos tama hundar.

På kvällen kom vi äntligen fram till stugan Asan Djura.
Här träffade vi två skogshuggare, en makedonier och en alban. De bjöd oss på makedonskt vin och vi bjöd dem på whiskey. Efter en fantastisk måltid a la Sara och lite tid under stjärnhimlen fick vi sova inne i stugan på riktiga madrasser, vilket kändes lyxigt trotts den minst sagt låga standarden på rummet :)
 

 

Dag 3: Asan Djura - Ohrid

Denna dag vandrade vi över norra delen av Galicica.
Parkvakten rådde oss att inte gå MTB-stigen utan
gav oss anvisningar till en "bättre" väg. Det var en
vacker väg, men tyvärr slutade den med en stor omväg
längs en sicksackande grusväg, så MTB-stigen hade
varit betydligt närmare (och antagligen lika fin eftersom
Galicica var vackert överallt!)

 

Denna del av Galicica bestod av böljande enefälader.
Tack vare att Juni varit regnigare än vanligt fanns det
massor av blommor överallt. Annars brukar vegetationen
vara torr och helt gul vid denna tiden på året.
 
 
Parkvakten kom körandes...
 
 

Här gick vi runt och tittade på spår från olika djur
 
 

På grusvägen ovanför Velestovo.
I bakgrunden skymtar Ohrid.
 
 

Ohrid
 
 
 
 

Sara fixade bästa vandringsmaten jag någonsin ätit.
Här thaigryta med grönsaker som hon hade torkat själv.

Sara had prepared some really fantastic food for the hike :)
 
 

Skojigt tak i Velestovo
 
 

Graffiti i Ohrid
 
 

Sara har legat och skrivit resedagbok efter ett dopp i sjön :)
 
 

En av många kyrkor i Ohrid.
Denna var med i filmen "Innan regnet faller"
 
 

Ohrid är en fantastiskt vacker stad
 
 

Efter Ohrid spenderade vi en dag i den mysiga staden Bitola.
Här såg vi massor av roliga "såg-jeepar"
 
 

Resan avslutades på bästa sätt:
God mat hemma hos våra goda vänner Bojan och hans mamma Nina!
 
 

Typisk makedonsk mat - organiskt lokalodlat :)
 
 

Bonnabränna :)