Rila - BULGARIEN 2006 Efter riktigt busväder kom vi fram stelfrusna till stugan Ivan Vazov. Omedelbart fick vi en värmande kopp té i händerna av den sjyssta stugvärden och vi hängde upp alla våra kläder på tork. Ett ungt engelskt par (James & Nina) staplade in i stugan. De hade verkligen undermålig utrustning och var helt genomblöta och frusna. Dagen efter lånade jag och Ingmar ut lite kläder åt James, samt fixade fram en regnmössa... Kvällen innan hade vi lärt känna varandra när alla i stugan satt uppe till sent för att dricka öl, spela gitarr och sjunga. Vi vandrade tillsammans nästa dag och åkta till Sapareva Banya, där vi togg ett dopp i varm källa och åt på restaurang, innan vi skiljdes åt.

Prokletije - MONTENEGRO 2007 Vid Ali Pasha-källorna träffade vi Marek och hans vän. Dom kom från Plav i Montenegro men bodde i Göteborg. Sjyssta killar som gav oss skjuts hela vägen till Plav och hjälpte oss hitta ett billigt hotell. Antalet invånare i Plav är bara en bråkdel av vad det var före kriget. Många flydde till Sverige och på sommaren kommer de tillbaka till Plav på besök. Därför såg man massor av svenska bilar och hörde svenska pratas på gatorna, vilket kändes märkligt med tanke på att man befann sig i en by långt ute i ingenstans... Tyvärr tog jag ingen bild på dem, så bilden ovan är från Plav.

Paklenica - KROATIEN 2009 När jag och Andrew vandrade i Paklenica nationalpark träffade vi ett par medelålders män som var väldigt inbitna vandrare. De berättade om Kroatiens berg, hur de sett björn otaliga gånger och upplevt snöoväder mitt i sommaren, bara ett stenkast från det varma Medelhavet. När vi började vandra visade dom en bunker från Jugoslavienkriget (1990-talet) och berättade att serber då höll till i skogen som syns i bakgrunden. Den skogen är än idag troligtvis full av minor. Längre upp på kammen fick man inte lämna stigen, eftersom där fortfarande fanns gott om minor...

Se videofilm

Central Balkan - BULGARIEN 2010 På fem dagars vandring så vi bara andra vandrare två gånger: ett par vid Rai-stugan och så minst 50 personer som festade järnet i Dermenka-stugan...  Efter att ha vandrat en hel dag i det vilda naturreservatat Steneto blev vi ganska förvånade när vi kom till en stuga som dånade av musik och skratt. När vi kom in började alla ropa efter oss att vi skulle sitta med dem. Några drog oss bokstavlig ner vid sitt bord och slängde fram både öl och hembränd sprit till oss. Bulgarer älskar att skämma bort främlingar :) Det fanns folk i alla åldrar och stämningen var väldigt hjärtlig. Tydligen var det semestertider och då brukar bulgarer från byarna i området samlas uppe i någon bergsstuga för att fira. Klicka på länken ovan för att känna lite på feststämningen i stugan :) De vi delade bord med har vi mailat lite med i efterhand och vi har en stående inbjudan till deras hus, vilket vi givetvis måste tacka ja till en vacker dag!